Sma goda presenter
Idag ar sista arbetsdagen innan nationaldagsfirandet borjar. Jag jobbar till lunch, sen flyger jag till Beijing dar Lina moter mig. Imorn blir det sa en 100mil lang bilresa till omradet kring Nanjing dar vi ska bo pa och hjalpa till att samla lov till maskarna pa en silkesmaskfarm. Det ska blir jatteroligt!
I den kinesiska kulturen ar det vanligt och viktigt att ge sma presenter kring viktiga hogtider, privata och kollektiva. Idag nar jag kom till jobbet tittade var hiss-forare in pa mitt kontor och gav mig vad jag tror ar ett granatapple, det behover alltsa inte vara nat sarskilt dyr present utan det ar omtanken som raknas. Hon sa att det ar jattegott...ska prova efter lunch och det kommer sakert smaka bra. Har ar frukterna oftast valdigt smakrika och smaskiga.
Förkylning
När kineser blir förkylda så går de ofta till doktorn redan dag 1 och där får de dropp. Droppen innehåller medicin. För mig som svensk låter det allvarligt att bli så sjuk att man måste till sjukhus och få dropp, men nu vet jag varför det sker så ofta och utan att man är allvarligt sjuk.
Medicin på sjukhuset är dyrare än på utanförliggande små apotek. Alltså har läkarna två knep på för att tjäna pengar och undvika att kunderna går till apotek och köper medicinen från läkarens recept.
1. Skriv med tecken som är oläsbara eller "kodspråk" som bara sjukhusets apotek känner till.
2. Ordinera medicin i droppform, som bara kan ges på sjukhuset intravenöst.
Idag medan jag var hemma har två omtänksamma personer ringt och undrat om de inte ska ta mig till sjukhus. Jag är inte så sugen på att gå och få något in i blodet som jag inte vet vad det är så jag har tackat nej och sagt om jag inte är bättre imorgon, då kan jag gå dit.
Det finns så snälla människor här, en av dem ringde tillbaks efter några timmar igen och undrade om hon skulle komma med mat och om hon skulle följa med mig till doktorn imorgon. //Lina
Beijing 06.00 - inte en människa
Hade möten i Beijing förra veckan. Blev en övernattning på gångavstånd från lyxgatan Wangfujing street.
Jag vaknade runt 06.00 som vanligt, eftersom jag går upp ca 5-5.30 i vanligt fall. Men här så jobbar man först kl 09.00 så vi skulle inte ses för frukost kl 7.30 och detta för att jag insisterade att vi kunde påbörja jobber kl 08.00 istället. (Vi hade mycket att göra på lite tid och skulle resa tillbaka med bil på eftermiddagen)
Men trots att vi skulle ses tidigare så hade jag 1,5 timme att spendera. Så jag gick ut och tog en lång promenad längs shoppinggatan. Det var verkligen helt öde! Såhär tidigt var det bara jag ute, svårt att förstå i en storstad med 16-17 miljoner invånare. Fagersta och Beijing är ganska lika kl 06.00 en onsdagmorgon. Nej, det är nog troligare att du ser någon påväg till jobbet i Fagersta!
Jag blev ganska hungrig redan efter en halvtimme, jag vet inte om det faktum att en Mcdonaldsskylt dök upp tillsammans med en 24timmar öppen skylt. Så jag fick bästa platsen, med rödvitrutig duk och gott kaffe, kycklingbörjare och mjölk. Chokladpaj till efterrätt. Jag var mätt men nöjd sedan när vi skulle äta frukost 7.30.
Mycket snygga skyltfönster.
Och en del konstiga skyltfönster också, mitt på gågatan bland adidas, gucci, nikon kan du köpa doktorsgrejer. Men ganska intressant när man tittar närmare, en docka hade alla akupunktur punkter utritade och numrerade.
Ett extra språk för att kunna prata om språk
Tips på hur du glädjer dina kollegor en måndag
G hade varit i Xinjiang vilket är på gränsen mot Kazakstan och därifrån fick jag turkisk choklad, russin och en fickspegel med stenar formade som en jordgubbe. Fickspegel är perfekt efter lunch, spegla att tänderna är rena och fina fortfarande...
Hur ofta ger ni er chef en present när ni varit och rest?
Men sen kom också X hem i veckan från Nanjing. Nanjing är känt för sin saltade anka bl.a och jag fick då såklart en salt anka! Den är stor som en liten bäbis och jag sitter glatt och funderar på vem jag ska bjuda hem och dela ankan med mig. En person kan inte äta hela.
Så igår efter jobbat gick jag med datorväskan i ena handen och ankan i andra. Måndagar blir så mycket bättre med ovanliga presenter!
Langnasta svenskar
Idag ar INTE en helt vanlig sondag, det ar namligen arbetsdag. Vi arbetar idag for att sedan kunna ta en langre sammanhangande ledighet over nationalsdagsfirandet. Lustigt bara hur min hjarna tanker att det ar sondag, sondag, sondag...sa jag sitter har och oeffektiv.
Passar saledes pa att skicka ivag ett blogginlagg fran min resa till Shenzhen tillsammans med var borrspecialist Kalle som var pa besok fran Sverige. Maste vara lustig for kineserna att se mig och Kalla stylta omkring, vi ar bada 190cm-plus och inte sa kraftigt lagda. Pa bilden ser ni aven min namne Eric, han tycker det ar omattligt roligt att vi har samma namn och det ger honom tillfalle att skala rikligt nar vi ar ute och ater. Trevlig prick!
Tid eller temperatur?
Wanr sudu = fartlek
Visste ni att sverige har gett en benämning som används worldwide? Häromdagen blev jag förvånad när min löpkompis sa "igår du lekte med fart" (Zuotian ni wanr sudu). Då tänkte jag att den ordkombinationen förstår jag, eftersom jag vet ordet för leka och ordet för fart, men att det använde samma som många svenska internetsidor reagerade jag på. Men ofta är det ju engelska ord som snappas upp och används, så det var inte konstigt, mest logiskt. Så läste jag detta:
"Fartlek är en fri form av intervallträning, och precis som namnet antyder är det en lek med fart. Improvisera genom att springa kortare och längre sträckor i högre tempo. Farten på varje ökning ska vara stegrande, så att du uppnått max hastighet vid slutet av intervallen. Vilan mellan fartökningarna ska vara jogg eller gång, aldrig stillastående. Fartlek är en av de klassiska svenska träningsformerna och den svenska benämningen "Fartlek" används över hela världen" (källa Stadium)
Även i Kina!
3 veckor till Marathon-dagens långlopp en mardröm
Idag blev det 31.4 km på 3 tim och 01 minuter. För mig längdrekord i den hastigheten och det straffar sig... Fick efter en rejäl frukost, bara en halvtimme senare släpa min ömma kropp ut för att köpa juice och bullar - mer kolhydrater! Tvångsåt en bulle, en stor rulltårta och en 10x10 cm mjuk pepparkaka! Fika nog för 4 pers, jag skojar inte! Nu sitter jag igen en timme senare med köttfärspiroger...
En liten kommentar till Erik: Idag så pratade min lagkompisar om dig. De sa att mitt mål är ju 4 timmar och ditt är ju 5 timmar. Men jag kommer inte kunna springa 4 timmar, i bästa 4,5 timme, medan du Erik tydligen kommer klara 4 timmar. Så uppriktiga är man här och de är rätt imponerade av din fysik - din längd, styrka och andning. Mig är de imponerade av att jag väger (!) mest av oss i löplaget... Haha, smickrande va?
Nej, nu sticker jag iväg och får massage tror jag, det kanske hjälper. (Lina)
Inspiration: Isabella, bild från Aftonbladet.
Tack IKEA
Kinamat, kinamat och kinamat...det hander inte ofta, men ibland far jag ett begar efter svensk mat eller vasterlandsk skrapmat. Da ar IKEA bra (eller Mc'D). Har pyttipanna som ar tillagad pa kinesiskt vis (las; stekt i sardeles mycket olja) och en daijmkaka till efterratt....mmm!!! Men kalorierna kommer val till pass, bara 3 veckor kvar till maraton.
Pynta och dekorera
Shanghai dekoreras, nu narmast infor moon-festival. Kan narmast liknas med var svenska jul, familjen traffas och ater 3-traditionella ratter; rostad anka, moon-cake (se bild) och sa nat trejde som ingen lyckats forklara for mig vad det ar. Traden dekoreras med sma roda/oranga lyktor. Monn-festival ar kinas aldsta hogtid och har sitt ursprung fran den tid da de kinesiska krigsdynastierna utkampade blodiga krig. En dag pa aret skulle krigarna da tanka pa sina familjer hemmavid och man gavs da en rund sot-kaka som symboliserade familjens samling.
Kort efter manfestivalen firas Kinas nationaldag, i ar 60-ars jubileet av bildandet av Kinesiska Folkrepubliken. Den 1 Oktober 1949 utropade Mao Zedong bildandet av Folkrepubliken Kina pa himmelska fridens torg i Beijing. For var del innebar det 10 dagars sammanhangande ledighet och jag och Lina aker till en silkesfarm, sen till spa-hotel utanfor shanghai och till sist en shopping-weekend i Shanghai. Mer om det senare.
Men Shanghai dekoreras ocksa infor varldsutstallningen som drar igan nasta ar. Gator, butiker och vagar ska rustas. Budgeten for kalaset ar dubbelt sa stor som den for Beijing Olympics, 36miljarder vs 18miljarder!!! Undrar bara vad de ska gora med alla utstallningshallar efterat?
Bröllopslunch 11.30 - 13.00
Det var ett kort och effektivt bröllopsfirande. Själva akten hade de redan haft så detta var firandet för vännerna. Nästan alla från fabriken var där, det var roligt att känna igen så många! Lite lustigt var det att vi "cheferna" kom tillsammans, satt tillsamman och gick tillsammans, kändes lite formellt. Det var 5 runda bord med ca 10 personer runt varje bord.
Starttalet hölls ca 12.00 när alla var på plats. 
På borden stod 2 spritflaskor, en coca cola och en sprite. Små tallrikar med nötter och godis. En tallrik med cigaretter och en tändare. 
Sedan kom maten in och borden fylldes i flera lager med mat. Anka, gris, lamm, nudlar, fisk, bröd, räkor, sötpotatis. Inget saknades den här dagen.
Bröllopsparet gick en runda och fyllde var och ens glas och sen skålade med bordet. 
Det är en tradition. Vid vårat bord var dock alla cola-drickare idag, vanligtvis är det baiju som ska fyllas i glasen. Men jag har min marathonladdning - ingen alkohol på 6 veckor. DK körde bil. Vic och Lib tål inte alkohol. Roligt gäng vi måste ha varit va? De andra borden skålade rejält med gratis spriten och några jag hejade på på vägen hem var rejält dragna, efter en timme bara :)
Sen var det givetvis en massa lekar bröllopsparet, få en ätpinne ur en ölflska med tungan, få loss en fastbränd godis från en tallrik med tungan, dricka öl som rinner från 1,5 meters höjd och en massa fler lekar. Det var under brudparets runda att fylla på glasen som diverse lekar utfördes. 
Här förbered en kola som bränns fast.
Efter att lek och hälla på glasrundan var slut, ca 13.00 , så hade alla ätit sig mätta och då var det dags att gå hem.
Jag frågade de andra om det brukar vara såhär kort. De sa att man brukar komma, ge present (pengar), äta, titta på lekarna och sedan tacka och gå hem.
Det bästa med kinesiskt bröllop måste vara att alla betalar för sig. Alla ger ca 100-500 kr, och därför slipper brudparet lägga ut så mycket. Därmed kunde vi 50-70 gäster från fabriken komma. Och det var deras tredje firande!
Pirates of the east or west?
Det finns gott om exempel på när kineserna tycks ha snubblat på stavningen och vips tagit fram varumärke och produkt liknande berömda västerländska märken. Lastmaskingtillverkaren LOVOL, mobil & mp3-tillverkaren OPPLE, klädkedjan W&H (skylten ser ut som en H&M-skylt som vänts upp & ner, samma typsnitt och färger), osv.
Mer ökända är väl ändå vissa Kinesiska tillverkare för att helt rätt och slätt kopiera västerländska märkesprodukter och sälja för korvpengar under samma namn som äkta vara. Intressant att se hur copy-marknaderna har högar med tjocka fina kataloger med alltifrån klockor, väskor, kläder, mobiler, mm. Det bör sägas att i stort sett 100% av kunderna på dessa marknader är västerlänningar som fyller resväskor med kopior...så en retorisk fråga från mig som tror på marknadsekonomins fundamentala principer:
Vem har störst möjlighet att påverka utvecklingen av fenomenet pirat-kopior; kunderna eller pirat-tillverkarna?
Lokalproducerade VOLVO - nej LOVOL heter det ju
Loggan på maskinerna.
Här, uppe från rummet, ser de ut som små plastleksaker. Senare kom resterande och det fanns bara en smal gång att gå mellan dem. Allt de tomma var fullt med små leksaker. Man ville sträcka ut handen och köra lite med dem :) Gula och fina.
Bästa lördags-schemat
5.30 Ut och se soluppgången i bergen med löpgubbarna!
7.00 Hämta frukost i matsalen - kycklingwok, vattenmelon, ägg, piroger, mjölk...
7.15 Se Gomorron sverige-Rapport-Aktuellt-A-ekonomi - allt finns på svt.se!
9.30 Duscha och göra sig iordning för bröllop
10.00 Kaffe och klara en bana i Lego Batman
11.30 Bröllopslunch
Att flytta Wii-t till sängTV:n var det bästa beslut jag tagit. Mina pocketar är nämligen slut och på TV:n går inga vettiga program. Dessutom är det mycket roligare att sjunka in i TV-spelsvärlden där man själv kan påverka handlingen! Spel kommer stå på min julklappsönskelista i år... //Lina
Bröllop på lördag!
Chongqings skyline och kryddig mat
Jag vet att skrivit om Chongqing tidigare, men det hjalps inte. Det ar en av mina favoritstader att aka till; skont klimat, prunkande gront, kuperat landskap, Yangtze-floden, spektakulara skylines och fantastikstgod kryddstark mat. Denna gang reste jag ditt med en kollega/engelsman och vill bjuda honom pa min favorit, hougou (hotpot). Stackarn tyckte det var for starkt och drack sig matt pa Cola.
Utsikt fran hotellrummet 18-vaningen visar hur hustaken pryds av grona oaser
Ett litet fragment av oandlig skyline. Chongqing ligger utkastad bland holmar och berg-och-dalbane liknande landskap. Overallt skjuter 20-30vaningars byggnader upp...det ger ett spektakulart landskap
En typisk hotpot pa en av stand mest kanda hotpot restauranger. Den ags faktiska av regeringen sjalv och ar i klassisk enkle stil. Pa bordet ser ni typiska tillbehor: Biff, lamm, korv, fiskbullar, svamp, fisk, blackfisk, tofy, sjogras, bambu och blandade gronsaker...det doppas alltsa i den sjudande chilibuljonegn kort innan det ats med god aptit...mmmm!
Restaurangens namn: Qiaotou Chafing Dish...ags av sjalvaste regeringen
Enkel miljo men hemtrevligt och god mat
Handelskrig: US vs Kina
Har ett forsok att politisera var blogg. USA infor 35-procentig importtull pa dack tillverkade i Kina. Mr. Obama tycks da ha glomt att 3 av Kinas 10 storsta dacktillverkare ar amerikanska! Dessutom ar det markligt att han ar beredd att stalla till politiskt spel med Kina for low-tech produkter som dack. Jag kan bevittna hur man outsourcas de flesta high-tech komponenter till nya Boeing Dreamliner till asiatiska lander. Jag tycker det ar markligt hur US verka satsa pa low-tech industri, inte kan val det vara deras framtid? Hur som helts lar inte reaktioner ang. importtullar droja fran Kina, och ratt ar val det...frihandel med 30% tullar kan knappast kallas frihandel?
Ofrivilligt social söndag
Jag hade alltså tackat ja att komma på besök klockan 14.00, men när det närmade sig var jag så osugen på att åka dit, ville vara hemma och vila. Hoppades på en snabb måltid, klar vid 18.00 och sen hem. Men kl 18.00 hade inte ens hela familjen kommit hem och vi började göra jiaozi först kl 18.30. Det tar 2 timmar att göra smet, vika ihop 200 små pasta knyten och sen koka dem, ingen snabbmat precis. Hungrig, trött och med en otrolig hemlängtan försökte jag vara social sista timmarna och klockan 21.00 var jag äntligen hemma.
Familjen pratar bara kinesiska och det är första gången jag träffade dem, det är via Mr Zhang som också bara pratar kinesiska. Det är svårt att förklara att man vill vara själv utan att vara oartig på ett annat språk, alla nyanser försvinner i språket. Och jag hade redan svarat på frågan om jag hade något inbokat och sagt nej det har jag inte.
Nu är jag lite negativ, det var väldigt trevligt, vi hade mycket att prata om, dottern var i min ålder och vi diskuterade allt från föräldrars krav på pojkvänner, hennes mormors mors, född 1909, små bundna fötter, varför så många unga kineser inte vill jobba utan fortsätta plugga till master eller doktor, vad en tjock tjej är (165 cm, 55 kg tydligen), enbarnspolicy till hur det är att flytta hem till föräldrarna efter att ha pluggat och bott själv i 4 år.
//Lina
Söndag = långpass
Lina: 29 km, höjdstigning +250 m, 2 tim 53 min.
Erik: Enligt Eriks schema så var 26 km om jag minns rätt?
Löpningsinspiration
Löputrustning: Musik
Tack Markus för din musikmix du skickade över, den är jättebra, speciellt när man löper över bergen och det börjar bli mörkt, då är vissa låtar helt grymma!
Hörlurar är jätteviktigt att ha bra när man springer. Först och främst vill man ju ha bra ljud. Men minst lika viktigt är hur lurarna sitter i örat, bekvämt och mjukt, och att det sitter stadigt så man inte en enda gång behöver greja till dem.
Jag tyckte i somras att det är en viktig grej och bestämde mig att lägga ca 300 kr på ett par KOSS mjuka skumgummi som man trycker i örat. Jämfört mot de tidigare jag haft, hårdplast som hänger i örat, vanliga snäckor blev det jätteskillnad! Vilket ljud helt plötsligt! Men de var alltid svåra att få i och ramlade ur för de är ju stora som mina tummar. Jag vet inte om det är bara jag som har det problemet, om mina öron är små eller lurarna ÄR stora.
Hursomhelst, nu 3 månader senare så är vänster glapp. (!) Skitkvalitet måste jag säga, visst väntar man sig mer när man köper dyra? Min billiga har sällan glappat, däremot är ju ljudet inte så bra.
Det fick mig att gå till en supermarket och köpa de bästa och skönaste de hade. Och dessa var bättre ljud och dessutom små och mjuka, som lätt sitter i örat och inte så mycket som sticker ut som kan ramla ur. Volymen är högre utan att höja, för inget ljud går nästan förlorat utanför örat.
Jag vet inte om jag ska tacka KOSS dåliga kvalitet för att jag äntligen hittat de perfekta lurarna.
Pris? 36 kronor, de dyraste på affären.
Det positiva med gårdagens trafikstockning
Fast i trafiken
Ännu en lördag på väg till Beijing för kinesiska lektioner.
Men något har hänt med trafiken. Det är ständigt trafikstockning, bilar och lastbilar står stilla på motorvägen och trängs. Bilderna ni ser är fram och bakåtutsikten ur bilen. Allt står stilla! Det är inte längre 1:40 tim till min lektion, numera får man räkna med det dubbla. Vilket är ganska frustrerande, det blir liksom inte värt att åka när man får spendera så mycket tid i bilen och gå upp runt 5.00 en lördag.
Jag går gärna upp 5, det är inte det, men att åka bil är det tråkigaste jag vet. Har någon en bra ide på vad man kan göra för vettigt med tiden, säg gärna till. Men läsa, kolla på film mm gör mig åksjuk, så jag måste kolla på vägen, vilket utesluter en massa vettiga aktiviteter.
//Lina
.
Race-skor Adizero
Nu är det alltså bara 5 veckor kvar till Beijing Maraton och jag och Lina kör sedan nån vecka tillbaka ett uppladdnings-program som man kan hämta hem på marathon.se av Anders Szalkai. Det är jätteskönt att ha ett färdigt program att följa. Jag använder programmet för måltide 4h30min och Lina för 4h blankt...Lina är duktigare än mig och det är hon som peppar, utan henna hade jag aldrig anmält mig.
Det är roligt att ha ett mål som ställer krav och nu kretsar mina tankar kring förberedelserna varje dag. Bla har jag lagt den senaste vecka på att läsa om race-skor...alltså lättare skor som man kan springa i på kortare distanser. Efter att ha vänt in och ut på löpartidningar och websidor sållade jag ut 5 skor som jag bedömde skulle passa mitt löpsteg, vikt och ambitioner. Ett par var Adidas Adizero Adios som bara väger 210 gram, ska jämföras med mina Asics på 370 gram. Så när jag idag var iväg till Xujiahui sports-market hade jag tur att hitta på dem...och i rätt storlek dessutom (45:or).
Det må vara lite prylnojeri att lägga pengar på ett 150 gram lättare skor. Men det känns skillnad...idag gjorde jag ett 8 km snabblopp och med nya skorna det var mer schvung i steget. Kanske är det som Lina skrev om sina skor: Placebo...men då funkar det ju hur som helst! Kul var det ialf att spring i nya skorna och jag känner mig jätte-peppad inför Beijing.
Frukost på gatan
Jag har gjort en god vana av att ta en promenad upp på min gata för att handla färsk frukost. Varje morgon må-sön går jag iväg sisådär vid 6-tiden och köper en jianmian och en mugg douhua (pris 5 pengar)...dvs en hoprullad pannkaka med 3 ägg, färska örter, sojasås, chili, nåt friterat blad av nåt slag och till det alltså en skål tofu med små räkor och picklade grönsaker i. Det är jättegott och säkert supernyttigt...inte mist för att jag börjar morgonen med en 20min promenad.
Idag när jag var och köpt det här så var det ju helgrusning som vanligt och då ropar ett barn i den krogia och brokiga kön "waiguo ren"...utlänning...alla skrattar och jag får svara på lite frågor vem jag är...när sen en tjej smiter före mig för att beställa sin pannkaka säger en man bestämt åt henna att låta utlänningen köpa sin frukost först :)
Skorna var snabba
//Lina
Mina lagkläder är här!
Om jag kommer på plats 1-30 och har kläderna på mig kan jag vinna något, vad förstod jag inte. (Mina löparkompisar kan inte ett ord engelska så därför förstår jag inte alltid vad de vill, exempelvis när de kom och ville att jag skulle beställa dessa löparkläder. Men de hade köpt till sig också och de var ju inte dyrt, och eftersom jag kunde vinna något sa jag ok.)
Linnet var skönt men shortsen var verkligen hotpants, de är stora som bikinitrosor ungefär.
Mina nya skor. Lättare än några av mina förra par. Önskar jag hade en våg tillgänglig. Ska provspringa dem ikväll tänkte jag.
Ankhals - chilikryddad, kokt
Paparazzi
När Erik var på restaurangen glodde alla på honom och hans bara ben.
När vi gick på stan hejade varannan person.
Barn vill bli fotade tillsammans med oss.
Man får lite förståelse för hur det är att bli förföljd av såna som på bilden?
Erik ute på vift
Erik kom hem efter att första gången tagit sig ut i Xuanhua själv...
Först gick han fel, tog höger istället för vänster. Hittade en liten kiosk och gick in och sa "miantiaou" som betyder nudlar. De gav honom två alternativ och han tänker igen och säger "miantiaou". Stackarn, de på affären tyckte synd om honom och tog med honom till deras moppe. Erik fick hoppa på ibak och sen skjutsade de honom till rätt ställe (vi hade lunch där igår).
Tur att han hittade hem iallafall...
Tvätta gågatan
Mitt i regnet såg vi plötsligt en stor tankbil/brandbil som tvättar gatan med sånt högt tryck att cyklarna som stod parkerade flög åt alla håll. Både jag och Erik var övertygade att han som höll i slangen såg det som en sport att få ner så många cyklar som möjligt. Sen var det bara att svabba med sopkvastarna. 
Lunch på stan
Idag gick vi på stan, jag behövde ta ut pengar. Släppte lös Erik i en skoaffär, så han höll på att komma därifrån med två par skor, men i slutändan bestämde han sig för endast ett par.
Det regnade och klockan var bara 10-11 så de var lugnt på gatan. Här är det jobbigt att gå annars, man får trängas, det är högljutt och man blir uppmärksammad av varannan kines.
Efter det gick vi till Adidas butiken för att Erik skulle köpa ett par löparskor han provade igår, men idag var visst alla par slut av den modellen.
På väg hem tog vi en lunch på ett hotpot-ställe. Vi kokade själva vårt tunt skivade lammkött i buljongen.
Uppladdning Beijing Marathon
30-km med 250m stigning igar, 9X200m intevall idag. Malsattningen var att gora varje 200m distans pa 45sek, men tavlingsinstinkterna tog dessvarre over och bade jag och Lina gjorde vart basta for att springa ifran den andra. Efter uppvarmning, intervall och nedspringing ar vi relativt trotta och det ar dags att aka och fa en fotmassage. Minns nu att varldsrekordet pa ett maraton halls av Haile Gebresellassi pa tiden 02:03:59...det motsvarar 18sek per 100m eller 36sek per 200m...och det over 42km...helt makalost!
Belöning: Helkroppsmassage
Lördag 05.00 började 3 milsrundan
Fortfarande lite mörkt ute. Det var Eriks första 3-mila-morgon-runda, han hade verkligen längtat efter att ha läst mina Runners World, surfat på löparskor och peppat sig själv inför Marathon.
På ca 3 timmar och 15 minuter hade vi sprungit 3 mil. Det var 16 km bort längs en landsväg, varvat en sjö och tillbaks ner i stan. Precis när vi passerat 3 mil gick en psykisk gräns, vi fick gå de sista 2 km.
Konstigt, bara för att man vet att idag ska vi ut och springa 3 mil, kan man inte ta sig 1 meter till efter detta. Kroppen värker, hjärnan är uttråkad på att tvinga sig fram de sista kilometrarna och om man ska ställa om målet och öka det efter att äntligen nått det (dvs vid 3mil, lägga ett nytt mål på 3.2 mil) så är det en jätteansträngning.
Idag gjorde mitt löparknä sig påmint och det gjorde ont från 12 km och framåt. Hur ska detta gå, 6 veckor kvar. Det var bra under hela våren och t.o.m när jag sprang 5-7 mil i veckan i Juli, men så tog jag en paus i Shanghai 10 dagar och nu vill knäet inte återuppta löpningen.
Erik sprang bra, han hade inga problem att hålla mitt tempo, även om han frågade varje kilometer på slutet "hur långt är det kvar"
Yu Gui och jag
På väg från gruvorna längs en liten lerig väg träffade vi Yu Gui, en man som kom gående. Han var också gruvarbetare. Han var 60 år och bodde i byn vi var på väg till. Han fick vi fota när vi frågade, först tog vi en bild, jag och han. När han såg att man kunde se den direkt på displayen så sken han upp och frågade om vi inte kunde ta en bild bara på honom och log stort.
På andra sidan bergen
Vår vandring började ca 10.30 på förmiddagen och vi bestämde oss för att ta oss upp på bergskedjans högsta topp, därifrån ta en fikapaus och bestämma åt vilket håll vi vill fortsätta åt. Vi ville se vilket håll ser intressant ut och det vet man bäst från toppen då man kan se åt alla håll.
Dessa nyfikna får som Erik redan berättat om var också uppe på toppen och betade. Deras herde var också nyfiken på oss och vi pratade lite om var vi bodde. (Jag tror vi pratade om det! Hans dialekt var obegriplig för mig, men han förstod lite vad jag sa eftersom Erik och jag lär oss "rikskinesiska")
Efter att ha nått toppen såg vi en by och flera små gruvhål och en slingrig väg som band dem samman. Så vi tog oss neråt. Vi såg två gruvarbetare som satt på en vagn, rökte och vilade. (Ser ni dem på bilden, vid mopparna?)
Vi gick och pratade med dem och fick höra lite om deras arbete. Vi ville ta en bild med dem, men när vi frågade avböjde de, för deras arbetskläder var så skitiga och de vill ha fina kläder om de skulle vara med på bild.
De hade gamla gruvhjälmar/hattar, slitna kläder och stövlar och allt var täckt med rödbrunt damm och vi hade gärnat velat få en bild, men man får respektera andra människor. Även om många kineser själva ofta fotar oss utan att fråga och i smyg.
In i berget, ner i marken. Lutningen efter tunnelns öppning är brant, det känns som det går rakt neråt. Jag är inte sugen på att gå ner där. Vid ett sånt hål jobbar ca tre personer och i området kan man se hur många hål som helst.
Högarna med bruten malm ligger överallt längre ner och där finns även små hus. Till arbetarna på vintern kanske?
Här i området jobbar de som bor med ganska enkla jobb (alltså inte lätta, utan enkla).
Bönder som brukar jord mestadels med åsnor som enda fordon och händer som verktyg.
Tegelfabriker överallt, där lera blandas, formas och bränns på området kring en enda stor ugnsbyggnad. Inga tjänstemänskontor eller fikarum direkt.
Sedan är det gruvarbetarna som bär med sig sin handhållna maskin, en eller två "spett" (konstång) och några kronor att sätta längst fram.
Nyfiken Erik med röda händer efter att ha plockat med sternarna.
Här syns faktiskt en maskin som fraktar malmen till olika platser och samlar högar. Det är troligtvis en storägare av marken som tar in all malm som bryts och betalar per ton till arbetarna. Där syns också krossar, men vart det säljs sedan vet jag inte.
Åsnor som väntar på att få jobba lite.
Att gora tegel
En stor del av nya hus i Kina byggs av tegel, och langs hela vagen fran Peking till Xuanhua kan man se hur de sma tegelbruken puffar upp rok och tar sand fran gravda canyon-liknande kanaler i sandmarkerna har uppe.
Av en ren handelse under var utflykt idag passerade vi just ett sant litet tegelbruk och nar Lina halsade pa en man bjod han in oss pa sin arbetsplats. Bruksagaren sag tvivland at vart hall, men vi holl oss till var guide och fick en rolig rundvisning innan agaren till sist kom och avvisade oss vanligt men bestamt. Sa har nedan ser ni hur enkelt ni kan gora ert eget tegel.
Har ligger bade det fardiga och icke-branda teglet pa hog framfor ugnen som skymtar med roda kinesiska tecken i bakgrunden.
Sista steget i processen, tom ugnen och lagg pa hog tills nasta traktor kommer for pafyllning.
Kol ar Kinas elixir i industri-boomen, sa aven vid tegelbranning. Sana har hogar ser man lite varstans, bade pa landsbygd och inne i stora stader.
Fran taket av ugnen lassas kolen rakt ner bland stenarna. Ni ser de sma kupade gjutjarns-locken med ca en meters mellanrum. De lyfter man och pytsar i kolen.
Har fyller man alltsa pa med kol och ni ser hur det gloder nere i ugnen bland stenarna.
En bild innifran ugnen, ca 20-30 meter lang. Nu fylls ugnen infor nasta branning, men anda ar det fortfarande varme kvar fran forra korningen, behagliga 30-40 grader.
Fyller och fyller med obranda graa och mjuka stenar.
Har ligger de forformade och obranda stenarna pa tork under vass-vav i vantan pa nasta branning.
En forformad sten. Den ar poros och mjuk, hade kunnat skriva mitt namn med nageln om jag vill, men lat bli.
Leende landsbygd
Fredag 3 Sept, Erik:
Antligen i Xuanhua hos Lina. Har langtat efter det har och min kara. Nu skont trotta efter en spannande dag i bergen och pa kinesiska landsbygden. Idag fick vi uppleva u-lands Kina, spannande kontrast mot hyper-i-lands Kina jag dagligen upplever i Shanghai.
Nar man lever i Shanghai och som frekvent jobbresenar pendlar mellan snabbt pulserande miljonstader via hypermoderna flygplatser och snabbtag som far SJ att verka som en kvarleva fran mitten av forra arhundradet ar det ibland latt att glomma att Kina faktiskt ar ett u-land (faktiskt aven betraktat sa av kinesiska regeringen).
Men vid ett besok pa landsbygden sa far man uppleva hur 100-tals miljoner manniskor fortfarande lever och forsorjer sig. Aven om forhallandena ar enkla har de en sak gemensamt med de snabbt vaxande gruppen i-lands-kineser...nar det kommer en vasterlanning och pratar kinesiska ar de nyfikna, oppna och glada.
Faraherden som vi motte pa berget. Hans kinesika dialekt var sa grov att inte ens Lina forstod vad han sa. Hans far var ialf jattefina och lod lydigt nar han med skrik och kastade stenar styrde de over berget.
Gruvarbetaren Yu Gui pa vag till sitt lilla gruvhal dar ytterligare 3 personer arbetade med att bryta jarnmalm. Skitig var han fran topp till ta, men likval visade han ett stort leende och lat Lina prova hans hatt...visade oss ocksa vilka barbuskar vi kunde plocka mogna bar fran. 
Paret som for forbi efter var improviserade studieresa till ett tegelbranneri log stort nar de passerade pa sin traktor med ett lass nybranda tegelstenar. Traktorn av snittet i bilden ar vanlig pa landsbygden och kring storstaderna runt hela Kina. 
Ut i Kinas vildmark
Vi knyter på oss skorna, packar ryggsäckarna och tar med GPS:en.
Idag står en dagstur på schemat, över bergskammen och ner på andra sidan, för att titta vad som finns där?
Bergsbyar, raviner, åsnor och odlingar?
Erik är här!
Inbrott? Är någon här?
Kom hem på rummet som vanligt och hittar förskräckt ett berg av blommor på bordet. Min första tanke är att gå ett varv i mörkret, är någon här? Letar lite efter ett kort som kan förklara blommorna, men jag hittar inget.
(Men mmm, det doftar blomaffär!) Blommorna är de största jag sett och fått i mitt liv, en meter lång och 30 cm hög. Och liljorna är större än min hand, även om bilden inte framhäver det... Och de är orange, min favoritfärg!
Så är det att bo på hotell året runt, man får stå ut med städning, diskning, klädtvätt, frukost på rummet och nu dessutom blommor!! Jag har nog sagt det många gånger, men vem ska ta hand om mig när jag flyttar tillbaks till sverige?
//Lina
Nedräkning - två dagar kvar!
Nu har måndagen och tisdagen passerat.
Onsdag och torsdag sedan är Erik är!
Det är alltid en minuträkning tills vi ses, mest i mitten av perioderna dock.
Men även när det är ett par dagar kvar, då börjar det igen.
Mest timmarna innan, svårt att koncentrera sig på annat.
Fast nu satsar vi på varje månad-en helg, känns som "ofta" ändå.
Saknar dig Erik, välkommen hit!
