maratonet - Lina
Det var en härlig dag att springa! Och även efteråt, att sitta tillsammans på marken i solen, prata tider och trötthet. Röd solbränna dagen efteråt av all timmar i solen.
-
Erik laddade upp med öl tillsammans med Zhao. Att göra detta ihop med många andra löparvänner är 75´% av resultatet. Att vara glad, uppspelt, heja på varandra gör mycket mentalt, då springer jag lätt och glatt. Senast i Lidingö var min mentala inställning mera resultatinriktad och det kändes inte lika lättsprunget då (i år). Även om Erik är en bra löpkollega såklart, men helst minst ca 10 st ihop :)
Jag sprang riktigt fort de första 24 kilometerna, ca 4.35 min per km, så jag är nöjd över det. Det var ren glädje hela tiden, hittade gamle Möng (lao meng) från Xuanhua, som alltid springer in på ca 3 tim & 25 min, så vi drog/pressade varandra.
Sedan gick det lite saktare, ca 5 min/km tempo fram till den 34 kilometern. Men för mig är detta ändå rätt så fort, så helt acceptabelt. Fortfarande glad och nöjd.
Men efter km 34 och framåt, då var det ren vilja, nedräkning och pressa fram benet och så igen och så igen... bara 8 km nu, det är ju som ett litet morgonpass, benen så jäkla ömma och kroppen så tung... Så höll jag på och tempot därmed saktare, ca 5.30 min/km. Alltså här förlorade jag ca 4 min eftersom jag inte klara att hålla 5 tempot.
Självklart en spurt på slutet i målgång! Glädjetårar från publikens tjut och illamående av spurt-smärtan...
-
Erik laddade upp med öl tillsammans med Zhao. Att göra detta ihop med många andra löparvänner är 75´% av resultatet. Att vara glad, uppspelt, heja på varandra gör mycket mentalt, då springer jag lätt och glatt. Senast i Lidingö var min mentala inställning mera resultatinriktad och det kändes inte lika lättsprunget då (i år). Även om Erik är en bra löpkollega såklart, men helst minst ca 10 st ihop :)
Jag sprang riktigt fort de första 24 kilometerna, ca 4.35 min per km, så jag är nöjd över det. Det var ren glädje hela tiden, hittade gamle Möng (lao meng) från Xuanhua, som alltid springer in på ca 3 tim & 25 min, så vi drog/pressade varandra.
Sedan gick det lite saktare, ca 5 min/km tempo fram till den 34 kilometern. Men för mig är detta ändå rätt så fort, så helt acceptabelt. Fortfarande glad och nöjd.
Men efter km 34 och framåt, då var det ren vilja, nedräkning och pressa fram benet och så igen och så igen... bara 8 km nu, det är ju som ett litet morgonpass, benen så jäkla ömma och kroppen så tung... Så höll jag på och tempot därmed saktare, ca 5.30 min/km. Alltså här förlorade jag ca 4 min eftersom jag inte klara att hålla 5 tempot.
Självklart en spurt på slutet i målgång! Glädjetårar från publikens tjut och illamående av spurt-smärtan...
Kommentarer
Trackback