kinabilder

Det började med att Erik ambitiöst anmälde intresse för att prova på 100K bergsultra i mitten av maj. Nu i mitten av september står jag här med nummerlappen i handen och ska gå på en buss långt bort i bergen? Hur gick det till?

 

En blandning av den typiskt bristfälliga information man får inför kinesiska arrangemang, det oftast späckade schemat som dyker upp arrangemang i sista minuten, samt Eriks realistiska ombokning för sin egen del från 100K till 30K. Han (och alla 30K) var inte tvungen att dyka upp klockan 14 på fredag eftermiddag, utan endast 100Karna var tvungna till det. Så vi planerade att jag hämtar lapparna, Erik kommer efter jobbet. Men konsekvensen var att om man inte kom kl 14, hann man inte med grupp-bussresan ut till bergen och det fick jag inte reda på förrän vi skulle på bussen och det blev ännu mer definitivt efter den två timmar långa bussresan att Eriks chanser minskade att komma ut hit. Så det blev många kvalfulla mobilsamtal för att förstå om och hur vi kunde lösa detta, men när jag fick reda på schemat som gällde så tog jag beslutet: Erik, du får stanna hemma…

 

Vi klev av bussen 15.30. Rummen som var bokade var 8-bäddsrum, tjejer och killar separat. Möte kl 17.00 för information. Sedan ”skolmatsals”-middag, en god buffe med olika rätter, ris och bröd. Därefter fixa praktiska saker och somna in klockan 20, eftersom det var frukost klockan 06.00 och start för 100K gruppen kl 08.30, med registrering kl 07.30. (Eriks grupp skulle starta 10.15 och de hade inget boende, utan var en dagsresa medan vi 100Kare hade en långhelg fre-sön)

 

På kartan nedan kan ni se hur avlägset det var, Xuanhua i vänsta hörnet och Erik bor utanför kartan längst ner i högra hörnet. Med bergs-serpentinvägarna tog det ca 4 timmar att köra. Vi trodde att loppet gick i Beijing.